Onsdagen den 11 januari

Tappar fokus, tappar andan, tappar fotfästet,
faller.
Faller, tumlar, störtar ned för fem trappor och lite till
slår i väggen, reser mig upp på darriga ben
känner huden skava som asfalt mot brunbrända knän
är ett köttsår, mitt inre varmt och rött, skalet är trasigt

som att cykla vält, se marken möta ansiktet
höra ljudet av mjuk kropp mot grusväg
som ett ben som somnar för att aldrig vakna
fast i hela kroppen, från det fladdrande hjärtat
hela vägen ut i fingertopparna

lika svindlande som att stå på trehundrade våningen och titta ned
lika svindlande som att hålla andan för länge
är dina andetag och dina läppar
ditt leende och din hud mot min

utan dig vill jag bara gåta tills jag spyr
och skrika tills allting spricker
utan dig finns inget av mig kvar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s