Torsdagen den 1 mars

Solen har inte skinit över den lilla staden på allt för många dagar och det var en vecka sedan vi trampade dina solbelysta gator tio mil bort. Tio mil bort där du befinner dig nu där jag befann mig i morse, igår, medan solen gick ned över hamnen bakom bron.
Solen som nu skiner över den lilla staden vid havet, skiner som den inte har gjort på flera dagar, men allt känns grått, färglöst, urtvättat och urblekt utan dig här nära nära nära andandes samma luft.

Världen lutar snett till höger på något sätt, svajar som träden i vinden. Är alltid nära på att falla när du inte kan fånga mig, har snubblat fem gånger på mina egna fötter innan klockan två. Det  är något bakom mina ögon, något i mitt hjärta som gör att världen försvinner ur fokus när du är där och jag är här. Det är något bakom mina ögon, det är något i mitt hjärta som gör att det enda jag kan tänka på är du, oss, vi.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s