Onsdagen den 14 mars

Solsken idag på bleka näsor och vintervita armar.
Jag har en saknad som ett klot i bröstet, en längtan som faller genom magen, får det att hisna och svindla framför ögonen. En yrsel och en känsla av att falla, att falla tills du fångar mig och jag får vila i din trygghet, din famn som doftar precis sådär som bara du doftar. 

Mitt i min längtan ser jag mig i spegeln och ibland i precis rätt ljus och på precis rätt avstånd har jag fått fem bleka fräknar på min ännu blekare näsa.
Vi nyser i kapp en fyra fem gånger när vi stiger utanför den stängda dörren och kisar mot en Kattegattsblå himmel och tulpanblad i rabatten vid uteserveringen.

Men trots Kattegattsblå himmel utan moln och femton grader varmt längtar jag efter solskenslördag, en morgon med persiennränder i taket och över din vintervita hud.
För allt känns grått på något sätt när det inte är dig jag kisar emot, vi som sitter i solsken och pratar om ett blått universum med Jupiter och Venus så nära som vart tionde år.
En tisdagskväll, ett stjärnljus och din röst så nära att jag nästan kan urskilja dina andetag genom telefonbruset, nu på ett tåg, snart nära igen. Vintervita andetag mot vintervit hud, hallonröda läppar mot fnasiga kaffedoftande läppar. Du och jag i persiennränder, vintervitt mot vintervitt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s