Blåvalsregn

Tre dagar i varandras armar och så blev det måndag igen. Den existentiella valen fick ett rött paraply och jag såg regnet falla mot asfalten och visste att du var för långt bort för att kunna hålla om mig när jag kom hem igen. Regnet faller nu med och jag vet att det faller över dig med för jag hörde det i telefonluren där du stod och skylde under ett träd och jag önskar som alltid att du var här eller att jag var där, att vi var tillsammans.
Kommer hem till ett rum som luktar dig och det gör ont då, det gör ont hela tiden fast mest när du inte är där du ska vara, nära mig.
Tre dagar, sedan är du i mina armar igen.

Blåvalsregn: Regndroppar stora som blåvalar

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s