Tystnad och gula citroner

Drömmer om gula citroner och hela huset är fyllt av en kyla som skrapar mot mina ben. Ord som hörs upp på övervåningen struntas i, tänks bort, glöms bort, kommer aldrig att glömmas bort. Försvinner i en bok, glömmer bort ord och fantasier. Drömmer om gula citroner men inget annat, allt är borta med regnet som föll i natt.

Det är bara jag kvar nu, i den lilla staden vid havet. Det finns inga tankar kvar längre, bara tystnad. Jag vet inte längre vem jag är, om jag någonsin har vetat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s