Oktoberregn

Det är oktober nu och världen försvinner i ett ösregn och jag försvinner in i din famn. Tio månader sedan och vi är kvar här med regnet som smattrar mot ditt fönster och jag vill inte vara någon annanstans än där du är. Går Armlängdsgatan fram och tillbaka hand i hand och kysser varandra på gnisslande spårvagnar klockan åtta på morgonen. Du kommer försent för två extra minuter under täcket och jag åker ensam vidare och äter frukost på Starbucks.
Köpte kaffe på 7 eleven innan vi åkte buss hem till dig och det smakade som alla ensamma luncher för längesedan i en grå stad i ett ösregn. Kanske var det oktober då med, jag har redan glömt. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s