Utan återvändo

Det som är jobbigast just nu är att veta att han har lämnat djupa spår i mig, men jag har gått på skare i hans liv. Jag var lätt att radera ut, lätt att ersätta med någon annan 100 mil bort. Jag har alltid funnits här, till och med när han var på väg bort. Men till slut såg jag, jag var halva hyran, inget mer för honom. Det är svårt att se att man är mer än 2500 kr i månaden, svårast att se när jag har varit nysnö och han har varit stenhård skare och tjäle inunder, omöjlig att rubba, omöjlig att lämna spår i. Och på något sätt var inte slutet på riktigt förrän idag, slutet utan återvändo.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s