Juldagen 2015

Sitter hemma i soffan jämte mamma, sover i min tonårsäng. Det är hans första jul som singel och jag inser att det är min första jul som singel också. Jag har inte ens tänkt på det, saknat sällskap i min 150cm säng men inget mer. Det var ett år sedan det tog slut men det känns som en evighet, så mycket har hänt sedan dess.

Ute blåser det stormvindar och när mitt flyg skulle landa på Landvetter dagen innan julafton trodde jag att vi skulle störta och jag ångrade allt jag inte har sagt. Men vi tog mark med ena hjulparet upp i luften och idag, två dagar senare bestämmer vi att vi ska ses nästa år. 2016 är en vecka bort och han sa att det känns långt bort och jag håller med, för varje gång från möte till möte känns som en evighet och jag fuldansar på toaletten där ingen ser när han har frågat om jag vill träffa honom snart. Jag vill skrika ja förihelvete! varje gång han frågar mig, men om jag inte play it cool så tycker han att det blir för seriöst. Han är så mån om sin frihetsillusion att det aldrig går att planera något men det är mig han frågar när han firar sin första jul som singel, det är mig han tänker på när han sitter instängd i tristess hos sina föräldrar i Eklanda och jag jublar inombords och svarar, ja visst, vad kul, men är i Falkenberg/Stockholm/Borlänge till efter nyår.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s