Första december och jag kippar efter luft i ett akvarium. Himmeln är som vattenytan underifrån, krusad av vinden över våra huvuden. Kämpar fram genom regn, sjumiljakliv genom vattenpölar. Tänk att dö drunkningsdöden i ett regnoväder, men vinden fyller mina lungor som ett skrik över mina torra läppar.
Ett ljus i motvinden, en röst i gråheten. Inte ens fåglarna flyger, svårt att sväva med våta vingar. Faller, famlar efter fotfäste, halkar, störtar.
Går långsamt hem från bussen, blir våt inpå bara skinnet. Kan inte skilja mellan tårar och regndroppar.
Faller, störtar
Om inte fåglarnas vingar bär,varför skulle mina stå emot vätan. Marken fångar mig, vilar i jordens omfamning. Tänker gamla tankar om döden. Känner för att gråta men vet inte om det är mina känslor eller något artificiellt som planterats under huden.
Vet ingenting just nu.
Allt är förlorat, allt är återtaget, allt är mitt. Hela livet, verkligheten och drömmarna.
Streetlight fireworks 